volunteer – Njut av livet

Kapitel 39 – Flyktinglägret i Nyarugusu

Det är den 21 mars 2006 och morgonsolen stiger över det västtanzaniska höglandets böljande skogar med dess miomboträd, där vägarna skär genom landskapet som rostfärgade, dammiga ärr i den täta grönskan. Efter gårdagens besök i det Burundiska flyktinglägret har vi fått en skön natts sömn på vårt boende i Kasulu och smält våra upplevelser och intryck som vi fått därifrån. Den röda lateritjorden reser sig i fina moln bakom hjulet när vi lämnar staden och söker oss ut nordväst mot det Kongolesiska flyktinglägret i Nyarugusu.

Läs mer här

Kapitel 38 – Krisen i Kasulu och det Burundiska flyktinglägret Mtabilas dolda verklighet

- I FN´s TJÄNST - Tanzania (TZ)Afrika

Måndagen randades tidigt. Resan fortsatte därefter i riktning mot flyktinglägret Mtabila 1, beläget cirka 40 kilometer från den burundiska gränsen. Vägen dit var en smal, slingrande jordstig som kantades av frodiga kassavaodlingar och små byar. Vid lägrets portar möttes vi av en nitisk lägerchef som som genast efterfrågade våra säkerhetstillstånd – jag och Janet hade ju våra certifikat (ganska unikt) vilket andra saknade. Genom diplomati och ihärdigt pratande lyckades vi ändå bli insläppta för att påbörja vår inspektion

Läs mer här

Kapitel 37 – Händelser inför kommande flyktinglägerbesök i Tanzania

- I FN´s TJÄNST - Tanzania (TZ)Afrika

Före och efter att jag drabbades av tyfus 2006 så arbetade vi på en videopresentation som skulle förklara vad vi gjorde och varför, den skulle visas på ett stort event i Amsterdam där 100 höga chefer inom vårt företag från hela världen skulle delta. Vi förberedde oss också inför vår resa till västra Tanzania för att bland annat besöka ett par andra kontor inom FN´s World Food Programme samt två flyktingläger nära gränsen mot Burundi och Kongo.

Läs mer här

Kapitel 35 – Uppdrag Singida: Doften av majsvälling och ljudet av hopp i Tanzania

- I FN´s TJÄNST - Tanzania (TZ)Afrika

Solen stekte över skolgården och den röda jorden tycktes darra i hettan. Det var en tisdag som bar på ett särskilt löfte – det var första gången på en hel månad som de stora kastrullerna skulle fyllas med mat. Inne i de ockrafärgade skolbyggnaderna med sina korrugerade plåttak hängde förväntan i luften, men också en stilla förvirring. De minsta barnen, de som brukar sluta vid lunchtid, hade redan börjat vandra hemåt med sina tomma magar. En miss i kommunikationen, orsakad av en lärares sviktande hälsa och ett minne som långsamt tärdes ner av sin sjukdom sedan han drabbats av AIDS som hade påverkat dels hans rygg samt hans minne som nu blivit svagt, detta höll på att beröva dem dagens höjdpunkt som var just att kunna få en portion av lunchen. Men ropen ekade snart över planen och kallade dem tillbaka. Ingen skulle behöva lämna skolan med tom mage idag…

Läs mer här

Kapitel 34 – Uppdrag Singida: Livets nödvändigheter i Tanzania

- I FN´s TJÄNST - Tanzania (TZ)Afrika

Det var i mars 2006, när den tanzaniska hettan dallrade över vägarna, som arbetet tog sin verkliga början. Dammet från de torra stigar och vägar där vi hade tagit oss fram med bil hade lagt sig som en tunn hinna över allt… Nu var vi i region Singida för att ta vara på regnet, att fånga det i stora vattentankar av betong och stål, men vi insåg snart att kampen mot hungern var lika brådskande som behovet av vatten.

Läs mer här

Kapitel 33 – Uppdrag Singida; En resa genom damm och hopp i Tanzania

- I FN´s TJÄNST - Tanzania (TZ)Afrika

Vi rullade in i Singida precis när solen började färga det tanzaniska landskapet i brända toner av ockra och guld. en stad där tiden tycks ha saktat ner för att matcha de uråldriga klippformationernas rytm. Resan från Dodoma hade tagit oss nära fyra timmar längs vägar som bäst kan beskrivas som en prövning för både man och maskin. Den nya vägen, som lovar asfalt och snabbare transporter till 2007, är ännu bara ett löfte täckt av rött damm…

Läs mer här

Håll dig uppdaterad!