singida

Inbördeskriget att hantera i min kropp: En kamp mot tyfus

Helgen 18-19 mars 2006 hade varit en enda lång, febrig dimma. Det som börjat som en diffus trötthet hade långsamt stramats åt likt en snara, tills varje led gjorde uppror och sängen kändes som den enda trygga hamnen i en värld som börjat gunga. När måndagsmorgonen grydde fanns ingen återvändo; kroppen talade ett tydligt språk, och de omkring mig nickade instämmande. Det var dags att söka upp och få ett svar hos läkaren.

Läs mer

Uppdrag Singida: Doften av majsvälling och ljudet av hopp

- I FN´s TJÄNST - Resor - Tanzania (TZ)Afrika

Solen stekte över skolgården och den röda jorden tycktes darra i hettan. Det var en tisdag som bar på ett särskilt löfte – det var första gången på en hel månad som de stora kastrullerna skulle fyllas med mat. Inne i de ockrafärgade skolbyggnaderna med sina korrugerade plåttak hängde förväntan i luften, men också en stilla förvirring. De minsta barnen, de som brukar sluta vid lunchtid, hade redan börjat vandra hemåt med sina tomma magar. En miss i kommunikationen, orsakad av en lärares sviktande hälsa och ett minne som långsamt tärdes ner av sin sjukdom sedan han drabbats av AIDS som hade påverkat dels hans rygg samt hans minne som nu blivit svagt, detta höll på att beröva dem dagens höjdpunkt som var just att kunna få en portion av lunchen. Men ropen ekade snart över planen och kallade dem tillbaka. Ingen skulle behöva lämna skolan med tom mage idag.

Läs mer

Uppdrag Singida: Livets nödvändigheter

- I FN´s TJÄNST - Resor - Tanzania (TZ)Afrika

Det var i mars 2006, när den tanzaniska hettan dallrade över vägarna, som arbetet tog sin verkliga början. Dammet från de torra stigar och vägar där vi hade tagit oss fram med bil hade lagt sig som en tunn hinna över allt… Nu var vi i region Singida för att ta vara på regnet, att fånga det i stora vattentankar av betong och stål, men vi insåg snart att kampen mot hungern var lika brådskande som behovet av vatten.

Läs mer