Sven Torstensson av Kollema – En släktkrönika om liv, sorg och strävsamhet i 1700-talets Röstånga

Släktforskning -Utvalda biografier Sverige

Vintern år 1697 höll Skåne i ett obarmhärtigt, frostbitet grepp. Det var en tid av djup politisk och existentiell oro i det svenska riket; den enväldige kung Karl XI hade nyligen avlidit, den unge Karl XII hade bestigit tronen, och efterdyningarna av ”stora missväxtåren” plågade ännu allmogen med hunger och nöd. Men i den lilla socknen Röstånga, djupt under Söderåsens dramatiska och mörka silhuett, tändes ett hopp i vintermörkret. Den 29 december föddes en son till Torstein Pedersson och hans hustru Kierstina. Pojken gavs namnet Sven.

Läs mer här

Häradsdomaren i Röstånga socken Torstein Pedersson

Släktforskning -Utvalda biografier Sverige

När Torstein Pedersson föddes år 1646, var Röstånga en trakt i djup förändring. Skåne var danskt, men genom freden i Roskilde 1658 – när Torstein var tolv år – blev provinsen svensk. Detta innebär att Torstein levde mitt under den intensiva försvenskningsprocessen. Barnaskarorna kom tätt, och med den kom döden i en nästan outhärdlig följd. Mitt under dessa stormar av familjesorg stod Torstein som en fast klippa i bygden. Han var inte bara bonde; han bar också det tunga och ansvarsfulla ämbetet som häradsdomare.

Läs mer här

En bohuslänsk matriarks liv genom generationer i Lilla Åregren & Viddesgärde – Johanna Nilsdotter

Släktforskning -Utvalda biografier Sverige

En bohuslänsk matriarks liv genom generationer av slit, kärlek och globala utblickar – Vintern höll Ödsmåls socken i ett stadigt grepp när Ingeborg Persdotter födde sin dotter Johanna Nilsdotter den 19 januari 1795 på gården Lilla Åregren. Hon var dotter till Nils Marcusson och Ingeborg Persdotter, och blev det sjunde barnet i en stor och livfull skara. Johanna Nilsdotter är min mormors mormors mor. Hon gifte sig och bosatte sig på Viddesgärde i Ödsmål. På mammas sida har man bott i Ödsmål socken sedan minst 1600-talet fram till slutet av 1890-talet då min mormors mor (och även hennes bror) emigrerade till Sydafrika.

Läs mer här

Den lilla flickan från Talbo – Anna Håkansdotter (1712-1791)

Släktforskning -Utvalda biografier Sverige

Året 1712 ristade in sig i det svenska folkminnet som det sällsamma år då tiden tycktes stå stilla. Det var i denna unika skarv av förlängd vintertid, medan frosten bet hårt över de bohuslänska bergen, som Anna Håkansdotter föddes. Hennes hem var Talbo, en liten skyddad oas i Ödsmåls socken, belägen vid den västra, dramatiska stranden av sjön Stora Hällungen. Naturen gav inget gratis; jorden krävde slit, svett och tålamod för att avkasta det dagliga brödet.

Läs mer här

Josefina Bernhardina Andreasdotter och hennes två bröder, Johannes och Leonard

Släktforskning -Utvalda biografier SverigeUtvalda biografier Sydafrika

En bohuslänsk jojofärd mellan storstadens societet, Sydafrikas äventyr och det gamla Stenunge by. Hennes hem var torpet Samslåttern (tidigare kallat Ängen), som låg vackert beläget alldeles innanför Skedhammarsviken under Mellangården i Byhn. Brodern Leonard, den gamle sjömannen, hade sökt lyckan långt utanför Europas gränser. Han hade etablerat sig i Sydafrika och lyckats väl. Under ett besök i hemlandet – eller genom brinnande brev – lyckades han övertala sin syster Bernhardina att göra det otänkbara. Framför henne väntade en lång, gungande resa till Kapprovinsen och därefter en strapatsrik och äventyrlig färd inåt landet mot diamantstaden Kimberley. Senare i livet mördas hennes make…

Läs mer här