Denna publicering uppdaterades den 23 februari, 2023
Josefina föddes den 31 Maj 1859 på Samslotten, Mellangården, Byhn, Ödsmål och döptes den 5 juni med dopvittnena; Jean Johansson, Anders Johansson och Anna Andreasdotter. Josefina är min Mormors Mor.

1862 då Josefina är tre år gammal så bor hon med sin far, mor som är bräcklig samt systern Johanna och brodern Johan Leonard hemma på Samslotten som tillhör Mellangården. 1879 flyttar Josefina, då 20 år gammal från Samslotten med far och mor till Stenungsund där de bor i eget hus.
Josefina flyttar strax därefter från Stenungsund den 17 december. 1 Maj 1883 då hon är 23 år befinner sig Josefina i Göteborg för att arbeta som piga och bor då i Tionde roten (den s.k. Kvarnbergsgateroten) No.40, Kvarnberget.


24 oktober 1884 har Josefina Bernhardina åter kommit tillbaka från Göteborg efter arbete och bor här några månader tills hon återigen reser tillbaka till Göteborg för arbete. Under perioden 16/5 1885 till 29/3 1886 arbetar hon som ”tjänarinna” hos Friherre Carl Gustaf Oxenstierna (kapten i flottan) på Vasagatan 46 i Göteborg och återvänder sedan till Stenungsund. (Jag har rapporterat denna information till Göteborg Stadsmuseum och de har tagit in min kommentar och kan ses längst ned på deras web-sida via denna länk .)



Under denna tid då hon jobbar hos Friherre Oxenstierna bor hon i Göteborgs 10:e Rote, Hus No.43 i Haga och bor tillsammans med 3 andra "Tjenare" 16/5-85 -> 29/3-86. Johanna Sofia Carlsdotter från Skallsjö, Mathilda Josefina Andreasdotter från Sköfde samt Emma Sandberg från Norum.

Enligt flyttintyg 1 Maj 1886 återvänder Josefina till mor och far i Stenungsund eftersom hennes arbete avslutas hos Friherre Carl Gustaf Oxenstierna då de flyttar till Nyköping. 21 oktober 1887 fram till 1 november 1888 bor hon återigen i Göteborg men nu i dess andra rote (den s.k. Kungsgateroten), hus no.140.

Det är tur att Josefina är i Göteborg 1888 eftersom Jack the Ripper under året mördar 5 kvinnor i London. Hon bor nu i Majornas 6:e rote nr.73 på Öfre Husargatan Nr.2C och arbetar som strykerska.

Enligt förteckning över emigranter 1783 - 1991 samt noteringar i Hagas kyrkböcker så utvandrar Josefina till “Afrika” den 1 Maj 1889 vid 29 års ålder och hon ser ut att ha rest ensam!!!

Det var nog ganska skönt att hon bodde i Haga före avfärd som var bra mycket lugnare område än det på den tiden omtalade området runt Sillgatan (nuvarande Postgatan) nere vid hamnen där emigrantbåtarna avgick. På 1880-talet nådde utvandringen från Sverige sin absoluta peak. Då dränerades Sverige med färre än 5 miljoner invånare på 375 000 dito. 80 procent av all svensk emigration utgick från Göteborg och Packhuskajen, varifrån bogserbåtar fraktade svenska bönder, lycksökare, värnpliktsvägrare, rallare och drömmare till Hullskeppen för vidare transport ut i världen. Boende i området ville senare byta namn på gatan.

Anledningen till husägarnas vädjan stod istället att finna i hur Sillgatan – som även långt efter namnbytet refererades till som ”gamla Sillegatan” av de envisa ortsborna, precis som Andra långgatan i flera decennier fortsatte att heta Stora vägen i folkmun – under det sena 1800-talet blivit ett av områdena som oftast frekventerades av prostituerade och deras kunder, vilket förstås delvis kan förklaras med att den länge varit en sådan smältdegel i staden.
Därtill var gatan känd för sitt busliv. Emigranterna med sina ljusblå dunster i ögonen och fickor fulla av ett livs besparingar lockade Västra Götalands alla bondfångare till Nordstaden som vinäger drar till sig knott, och några av de mest lättrogna blev ofrivilliga medlemmar i den ständigt växande göteborgsbefolkningen efter att de förlorat hela sin reskassa och tvingats stanna här. Oförmögna att resa utomlands på grund av fattigdom, oförmögna att ta sig hem igen på grund av skammen. Inte ens att vara ekonomiskt lagd hjälpte i alla lägen, för där tärningsspelare och sol- och-vårare misslyckades, tog ficktjuvar och dolkbeväpnade rånare vid.

Undrar hur lång tid hon tillbringade på fartygen som tog henne till Kapprovinsen under detta år då Charlie Chaplin och Adolf Hitler föddes.
Efter framkomsten till Kapprovinsen i Afrika så gifter sig Josefina med Johan Rudolph Biberg från byn Skön utanför Birsta, Sundsvall. Det var svåra tider i Sverige och enligt kyrkböckerna i Sköns fs så verkar det som att halva församlingen emigrerade.

Giftermålet sker i Kimberley den 29 juli 1891, Kapprovinsen, Sydafrika när Josefina är 32 år och Johan Rudolph arbetar som byggmästare. Intygat av Presbytarian Minister James Henlay.
Man frågar sig hur det var att resa från Kapstaden till Kimberley under sent 1800-tal, det var säkerligen ett äventyr i sig och inte lika smärtfritt som att emigrera till Amerika.

Det har även visat sig att också på min fars sida, d.v.s. min Farmos mormor hade en son som även han gifte sig i Matabeleland år 1870. Lustigt hur det kan bli att båda släktpersonerna gifte sig i denna del av av världen och kanske man var här nere av samma anledning då guld upptäcktes på randen inom gränserna för den Sydafrikanska republiken 1886, och samtidigt fanns diamantgruvan i Kimberley / Sydafrika
Efter giftermålet får de 2 söner som föds i Kapprovinsen/Sydafrika samt en dotter som föds i dåvarande provinsen Ndebele i Matabeleland / Rhodesia, nuvarande Zimbabwe.