Truen Andersdotter (Falk), född 1854 i Näsum, död i Hässleholm 1929

Kyrkväktardottern Truen Andersdotter var  den 8:e i barnaskaran som föddes och därmed Anders Andersson Falks fjärde dotter.

Truen Andersdotter (Falk) föddes den 11 september 1854 i Näsum, Kristianstads län, i hus nr 12. Hon döptes sex dagar senare och hade faddrar som Måns Nilssons hustru Hanna Matsdotter från samma by, skolläraren Andersson, och kyrkvärden Per Jönsson. Truen växte upp i Näsum, och hennes barndom präglades av livet på landsbygden under mitten av 1800-talet. Det var en tid av jordbruk och självhushållning, där samhället var tätt knutet till kyrkan och lokalskolan. Under flera år arbetade hon som piga på flera platser inom socknen. År 1872, vid 18 års ålder, flyttade Truen till samhället Oppmanna för att arbeta som piga, en tjänst hon höll i två år.

Truen gifte sig med garverilärlingen Anders Peter Persson från Fosie den 14 april 1891

Barnlöst äktenskap utan egna barn, men...

År 1902 tog Truen och Anders emot en fosterdotter vid namn Anna Elvira Ohrlander, som då var fyra år gammal. Hennes biologiska föräldrar var Antonius Oscar Magnus Ohrlander från Malmö och Christina Olsson från Höör, och Anna hade två bröder, Adolf Gustaf och Axel Charles Albert. Orsaken till att just Anna lämnades bort är okänd, men det var inte ovanligt att barn placerades hos andra familjer på grund av ekonomiska eller sociala skäl.

Anna växte upp hos sina fosterföräldrar och bodde i Hässleholm fram till den 21 oktober 1921, då hon flyttade till Göteborg efter att ha gift sig med den f.d toffelmakeriarbetaren och vid denna tid den välbekante redaktören Harry Hjörne på Göteborgs-Posten den 8 augusti samma år.

Harry Hjörne var en betydande person inom svensk press som redaktör på tidningen Göteborgs-Posten och senare dess chefredaktör. Under hans ledning expanderade tidningen kraftigt och blev en av Sveriges mest inflytelserika dagstidningar.

Under Truen Andersdotters livstid förändrades Kristianstads län avsevärt. Jordbruket dominerade landskapet, och de flesta människor levde av det de odlade själva. Industrialismen började sakta göra sitt intrång med järnvägens utbyggnad som en av de största förändringarna. Järnvägen förde med sig nya möjligheter för handel och arbete, och städer som Hässleholm växte snabbt.

Truen led av astma och drabbades senare av lungkatarr, vilket till slut ledde till hennes död den 28 mars 1929, hon gravsattes på Hässleholms Östra Begravningsplats (HÖB 12 357) den 4 april.

Hennes make Anders drabbades av magcancer och avled året därefter, den 6 december 1930 och gravsattes i samma grav där Truen ligger den 12 december.