Inte visste jag att jag har Sydafrikansk släkt! (del 1)

Min mormor som hette Hilda föddes i Bulawayo 1896 i dåvarande Rhodesia som idag heter Zimbabwe.

Hon kallades för “Afrikanskan” efter att hon invandrade till Sverige i början av 1910 när hon var nyss fyllda 14 år och jag har alltid varit nyfiken på hennes bakgrundshistoria och varför hon föddes i just Bulawayo, det var detta som triggade igång min släktforskning.

Jag upptäckte ganska nyligen att jag har en Sydafrikansk släkt, här är historien om min mormors mor och hennes bröder och hur det gick till när jag fick min Sydafrikanska släkt.

Föräldrarna hette Andreas Johansson och Christina Johannesdotter och bodde på först på Stora Gullborga.

1851 – Här föds deras förstfödde son den 19 februari 1851 och som döptes till Johannes.

1853 – På samma plats föds även deras andra son den 24 november 1853 och som döptes till Johan Leonard med Bernt i Lillhammar och Anders i Byhn som närvarande dopvittnen.

Ödsmåls födelsebok 1853

Sedan flyttar familjen till en plats vid namn Samslotten som tillhör “Mellangården” i Byhn som låg ganska nära prästgården i Ödsmål.

1859 – Här föds min mormors mor den 31 maj 1859 och döptes den 5 juni till Bernhardina Josefina och hennes gudfäder som närvarade vid dopet var Jean Johansson, Anders Johansson och Anna Andreasdotter.

Ödsmåls födelsebok 1859

1872 – Enligt kyrkböckerna flyttar Bernhardinas bror Leonard till Göteborg, får ett flyttintyg den 11 april 1872 då han avser att bosätta sig i Göteborg detta år då de schweiziska bröderna Cloetta grundar en chokladfabrik i Malmö.

Karl Johans församlings inflyttningslängd 1872

När Leonard kommer till Göteborg skrivs han in i Karl Johans församling som “Johan Leonard (yngling)” och prästen anger att han kallar sig Holmgren och inte Andreasson!

Samma år, 1872, fast den 16 oktober så flyttar även äldsta brodern Johannes. Han har nu också efternamnet Holmgren i Kyrkboken (precis som yngre brodern Leonard). Johannes flyttar från Samslotten, Mellangården, Byhn, Ödsmål och skrivs som inflyttad i Tegneby församling med bosättning i Nösund på Orust. Här bor och arbetar Johannes som biträde hos Rudolf Leopold Gerle som var handlare i Nösund, Tegneby socken fram till den 11 april 1874.
Nösund var en synnerligen viktig handelsort och hade affärer redan 1850. 1857 kom Rudolf Leopold Gerle som biträde till en av dessa affärer, men han öppnade eget redan efter ett par år, och han skulle komma att sätta sin prägel på Nösund under mer än ett halvsekel fram till sin död 1915.

1873 – Brodern Leonard som flyttat till Göteborg blir sjöman och får sitt sjömansbevis den 8 december 1873 och skriver in sig på Göteborgs sjömanshus.

Göteborgs sjömanshus

1874 – Brodern Johannes noteras som avflyttad från Tegneby församling för att flytta till Göteborg (precis som brodern Leonard gjorde två år före honom) enligt kyrkböckerna skrivs Johannes in den 11 april 1874 i Christine församling i Göteborg den 1875-02-12

1879 – Året då Albert Einstein föds i Tyskland och byggandet av det nya “Houses of Parliament” i Cape Town påbörjas då flyttar Bernhardina från Samslotten, Mellangården i Byn, Ödsmål med Far och Mor till Stenungsund där de bor i eget hus. Bernhardina flyttar strax därefter från Stenungsund den 17 Dec för att arbeta i Göteborg.

1880 – I slutet av detta år är Bernhardina inskriven i Christine församling i Göteborg och arbetar som piga. Det här året invigs också telegrafkabeln från Cape Town till Europa.

1881 – Här börjar Sydafrika-spåret… Brodern Leonard som är ute på världshaven gör ett stopp i Sydafrika och ansöker om medlemskap i “British Lodge Cape Good Hope”

British Lodge Cape Good Hope 1881

1883 – Ett händelserikt år. Brodern Johannes som bor i Göteborg jobbar som bokhållare och systern Bernhardina som också är i Göteborg arbetar som piga och bor nu i 10:e roten Nr.40 på Kvarnberget.

Kvarnberget

Husförhörslängden säger att även hon kallar sig för Holmgren i efternamn (Andreasdotter står inom paraentes).

Husförhörsboken 1883

Sjömannen och brodern Leonard gifter sig i Cape Town med Emilie Sophie Carlsson som föddes i Karlshamn.

(Emilie emigrerade tillsammans med sin mor Emelie Charlotta Carlsson (född Fagerberg 1821-07-24) och systern Ida Maria (född 1859-04-20) den 23 maj 1880 till Cape Town.
Ett halvår tidigare emigrerade, den 26 november 1879 hennes far, vagnsmakaren Johan Arndt Carlsson (född 1818-04-19), systern Charlotta Johanna Carlsson (född 1854-09-05) , brodern Victor Emanuel (född 1861-12-08 samt systern Albertina Vilhelmina (född 1864-01-25))

Leonard och Emilie vigdes av Wesleyan Minister Mr Nendich Abraham med vittnena V. E. Carlsson (vilket är Emily’s broder Victor Emanuel som arbetade som prospektör, Victor avled när han var 48 år gammal i Pietersburg den 9 november 1910, fadern Johan Arndt som härstammade från Karlskrona hade en farm på Silvermine Division vid Simon’s Town där fadern även avled cirka 1880, testamente är registrerat detta år med nr 7/1/417). Säkerligen har Leonard brevväxlat med sina syskon och informerat om sitt giftermål.

1884 Bernhardina har åter kommit tillbaka från Göteborg efter arbete och bor i familjens egna hus i Stenungsund några månader tills hon återigen reser tillbaka till Göteborg för arbete.

I Cape Town, Sydafrika föds Leonards och Emilys första son den 27 januari som döps till Herman John. “Houses of Parliament” blir färdigbyggt och öppnas påföljande år.

1885 Leonard är tillbaka i Göteborg och mönstrar på lastångaren Frigga i Göteborg den 28 februari för att arbeta som styrman på färden från Göteborg till Wismar och sedan till Gävle där han mönstrar av den 30 april 1885.

Besättningsbok för lastångaren Frigga

Leonards hustru som kallas “Emily” har följt med Leonard hem till Sverige och under tiden då han bland annat är styrman till Gävle bor “Emily” som hyresgäst tillsammans med Bernhardina (Leonards syster) i Stenungsund fram tills Emily flyttar tillbaka till Kapstaden den 11 januari 1887.

Norums församlings inflyttningslängd 1885
Norum församlings utflyttningslängd 1887

I Cape Town byggdes många vägar och broar över bergspass. Järnvägar från Kapstaden, Port Elizabeth och East London byggdes vidare över Karoo i riktning mot Kimberley och Orange Free State.

Telegrafen påskyndade kommunikationen mellan kolonins stora centra, vars export hade ökats avsevärt av diamanter, ull, koppar och strutsfjädrar. Den första järnvägslinjen Kapstaden till Kimberley är klar.

Bernhardina är återigen tillbaka i Göteborg och bor på samma ställe som förra gången. 11 maj 1885 är Bernhardina tillbaka i Gbgs 10:e Rote, Hus No.43 och bor tillsammans med 3 andra “Tjenare” 16/5-85 -> 29/3-86. Johanna Sofia Carlsdotter från Skallsjö, född 16/8-58. Mathilda Josefina Andreasdotter från Sköfde Annex församling, född 4/8-66 – Emma Sandberg från Norum, född 23 aug.

Under denna period arbetar hon som ”tjänarinna” hos Friherre Carl Gustaf Oxenstierna (kapten i flottan) och hans hustru Amelie Ingeborg på Vasagatan 46 i Göteborg fram tills Friherren flyttar till Nyköping och återvänder därför till Stenungsund. (Jag har rapporterat denna information till Göteborg Stadsmuseum)

Huset på Vasagatan 46, i bakgrunden går Götabergsgatan
framför ligger den sista kåken i “Flygarns Haga” (nuvarande Vasastaden)

1886 Bernhardina flyttar återigen tillbaka till Stenungsund.

Brodern Johannes som bor i Göteborg gifter sig med Charlotta Svensson från Horred.

Brodern Leonard och hans fru får sin andra son i Cape Town som döps till Victor Thorsten Leonard. Victor växer upp och får arbete som “Assistant Secretary” hos Witbank Colliery i Witbank som är ett företag inom kolgruvebranschen. Tyvärr avlider Victor i en ålder av 22 år av kloroformförgiftning den 21 mars 1908 hos Robb & McLees som är kemister, en fråga som inställer sig är varför han dog av detta, var han under behandling eller var det någon form av missbruk.

Victors dödsattest.

Övriga händelser i Cape Town,

Molteno Reservoiren blir färdigbyggd. Det första kontraktet för byggandet av reservoaren, som skulle leverera vatten till staden, undertecknades 1877, men innan arbetet slutfördes kollapsade en mur och gator och hus i närheten översvämmades. Skadorna åtgärdades dock. Den har en kapacitet på fyrtioen miljoner gallon.

Molteno reservoiren i Cape Town

1887 – Brodern Johannes i Göteborg och hans hustru får sitt första barn den 10 juni och döps till Carl Erik men lille Carl Erik drabbas av krupp och lunginflammation och avlider endast 3 år gammal 1890.

Göteborgs Gustavi Domkyrko församlings död och begravningsbok 1890

1888 Bernhardina som verkar ha farit som en “jojo” fram och tillbaka mellan Stenungsund och Göteborg är nu återigen i Göteborg sedan 21 oktober 1887 och arbetar som “strykerska” och bor i Göteborgs andra rote (den s.k. Kungsgateroten), hus nr.140 fram till den 1 november för att sedan flytta till Haga församling. Noterbart; Nu är Bernhardina återigen skriven som Andreasdotter och inte Holmgren som det gjordes 1883-05-01. Det är tur att Josefina är i Göteborg detta år som visserligen kunde vara stökigt men ändå var lite lugnare och tryggare eftersom Jack the Ripper under året mördar 5 kvinnor i London. Bernhardina bor nu i Majornas 6:e rote på Övre Husargatan 2.

Brodern Leonard i Cape Town lär detta år ha fått en dotter vid namn Esther Svea Josefina som föddes den 31 januari. Jag har dock inga dokument som kan bekräfta sanningshalten i detta.

1889 Bernhardina som har talat med sin numera “Sydafrikanske” bror har övertalats att emigrera hon också till Cape Town och gör slag i saken.

Det var nog ganska skönt att hon bodde i Haga församling före avfärd som var bra mycket lugnare område än det på den tiden omtalade området runt Sillgatan (nuvarande Postgatan) nere vid hamnen där emigrantbåtarna avgick. På 1880-talet nådde utvandringen från Sverige sin absoluta peak. Då dränerades Sverige med färre än 5 miljoner invånare på 375 000 dito. 80 procent av all svensk emigration utgick från Göteborg och Packhuskajen, varifrån bogserbåtar fraktade svenska bönder, lycksökare, värnpliktsvägrare, rallare och drömmare till skeppen som gick till Hull för vidare transport ut i världen. Boende i området ville senare byta namn på gatan. Anledningen till husägarnas vädjan stod istället att finna i hur Sillgatan – som även långt efter namnbytet refererades till som ”gamla Sillegatan” av de envisa ortsborna, precis som Andra långgatan i flera decennier fortsatte att heta Stora vägen i folkmun – under det sena 1800-talet blivit ett av områdena som oftast frekventerades av prostituerade och deras kunder, vilket förstås delvis kan förklaras med att den länge varit en sådan smältdegel i staden.
Därtill var gatan känd för sitt busliv. Emigranterna med sina ljusblå dunster i ögonen och fickor fulla av ett livs besparingar lockade Västra Götalands alla bondfångare till Nordstaden som vinäger drar till sig knott, och några av de mest lättrogna blev ofrivilliga medlemmar i den ständigt växande göteborgsbefolkningen efter att de förlorat hela sin reskassa och tvingats stanna här. Oförmögna att resa utomlands på grund av fattigdom, oförmögna att ta sig hem igen på grund av skammen. Inte ens att vara ekonomiskt lagd hjälpte i alla lägen, för där tärningsspelare och sol- och-vårare misslyckades, tog ficktjuvar och dolkbeväpnade rånare vid.

Sillgatan åt väster, vyen tagen från hörnet av Norra Larmgatan. Emigranternas gata, till höger ligger State-lines kontor. Foto från 1888.

Den 1 maj skrivs hon ut från Haga församling som emigrerad till “Afrika”.

Emigrantfartyg lämnar Packhuskajen i Göteborg

Undrar hur lång tid hon tillbringade på fartygen som tog henne till Kapprovinsen under detta år då Charlie Chaplin och Adolf Hitler föddes. Väl framme i Cape Town bor hon troligtvis hemma hos sin bror Leonards familj de första 2 åren.

Äldsta brodern Johannes i Göteborg och hans hustru Charlotta föder en andra son och hoppas att denna lille gosse får leva längre än första sonen som bara blev 3 år. Sonen föds den 1 augusti och döps till Victor Andreas men hans liv på jorden blir väldigt kort eftersom han avlider efter 1 månad och 19 dagar den 20 september.

1890 – Äldsta brodern Johannes och hans hustru Charlotta föder nu en dotter, Ruth Emmy Charlotta, hon föddes den 31 juli 1890 i Göteborgs 7 kvarter nr 41 och döptes samma dag och dopvittnen var Herr G. Ohlsson med fru Christina, Herr J.B. Johansson, Fru Christine Andatel, Herr Birger Johansson samt Fröken Dagmar Johansson. Hon avlider i en ålder av 19 år då hon drabbades av lungtuberkulos i Stenungsund den 7 november 1909. Hon begravdes på Östra kyrkogården i Göteborg där även hennes mor gravsattes efter sin död den 30 augusti 1942.

Norum församlings död och begravningsbok 1909

Brodern Johannes arbetar upp sig i karriären och blir kontorschef men han dör i Falköping utav lunginflammation under en arbetsresa den 2 juli 1899.

Bouppteckningen visar att Johannes var vid god kassa och kanske var han lite av en “speleman” för i matsalen fanns bland annat ett spelbord, likaså fanns det ett i sovrummet. De hade även ett litet pianino som värderades till 175 riksdaler.
Såsom en av de “osäkra” fordringar beskrevs ett lån till hans bror f.d. Sjökaptenen Leonard Holmgren, Bulawayo med kronor 1.000

Detta får avsluta berättelsen om den äldsta brodern Johannes och den “Svenska” delen och koncentrerar oss nu mest på Sydafrika och vad som händer där i Bernhardinas och brodern Leonards liv nu när Cecil John Rhodes har blivit premiärminister och anser att tiden var inne att utvidga den brittiska överhögheten till att omfatta hela Sydafrika och ställa alla boer under den brittiska kronan. Vilket kan bli orsaken till ett andra Boer-krig.

Om detta kan vi läsa om i nästa kapitel om min Sydafrikanska släkt som nu växer fram…

Kommentera gärna inlägget
Share this page

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *