Vi firar 155 år, vecka 1

Vi firar med sol, vin och underbara vänner

Hur i all världen kan ett litet sällskap komma upp i så här många år, kan man undra? Svaret är enkelt men fantastiskt: när man lägger samman en nybliven 60-åring, en lika nybliven 70-åring och dessutom firar att de två har vandrat sida vid sida i 25 år, då landar summan på imponerande 155 år av livsglädje!

Detta monumentala trippelfirande skedde hemma hos oss i Spanien, omgivna av goda vänner som kom och förgyllde våra dagar i omgångar. Först ut var Helén och Magnus, som landade ett par dagar innan den stora bemärkelsedagen. De överraskade oss direkt med sprudlande bubbel och ett fantastiskt vinpaket – en gåva som träffade mitt i prick för två vinälskare och fyllde oss med så mycket tacksamhet.

Soliga dagar runt Torre de la Horadada och Mar Menor

Tillsammans njöt vi av härliga, lojta dagar och tog med våra gäster på en rundtur i våra vackra hemomgivningar här i Torre de la Horadada och Mil Palmeras.

Vårt första stopp blev den mysiga, avslappnade strandbaren som ligger precis nedanför vårt hus på stranden i Mil Palmeras playa – den perfekta platsen att känna havsbrisen och sanden mellan tårna.

En av dagarna styrde vi kosan mot El Mojón och Restaurante Mediterraneo. Som ni kan se sitter man här i en underbar, skuggig oas under en stor markis. Precis bakom ryggen svajar de karaktäristiska palmerna och det glittrande, öppna Medelhavet breder ut sig bara ett stenkast bort. Att äta en långlunch här med doften av saltstänk och vällagad spansk mat är ren livskvalitet.

Vi tog också en tur till den stora, lyxiga yachthamnen i Lo Pagán vid det unika innanhavet Mar Menor.

Här syns det hur vi njuter av en bit mat under vita parasoller på en modern träterrass. Runtomkring oss guppar eleganta yachter och segelbåtar mot en fond av palmer och kritvita båtskrov – en riktigt kontinental och lyxig känsla.

Man kan förstås inte besöka den här delen av Spanien utan att uppleva folkmyllret på en av de traditionella utomhusmarknaderna. Det fina är att det finns en marknad för varje veckodag i närområdet, fyllda med allt från fina fräsha grösaker, frukter, hörlurar, skor och stekpannor till kläder, mattor och gardiner. Vårt val föll på den färgstarka torsdagsmarknaden i Cabo Roig, där vi strövade runt bland dofter av kryddor och rop från glada knallar.

En roadtrip till vinets hjärta: Villenas omgivningar

Som sanna vinälskare var ett besök på en spansk bodega ett absolut måste. Vi planerade en dagsutflykt till de historiska vinmarkerna kring staden Villena, drygt en timmes bilresa inåt landet.

Så här kör man från Mil Palmeras och Torrevieja

Resan upp till Villena är en vacker naturupplevelse i sig, där landskapet förändras dramatiskt från kust till inland:

1. Från Mil Palmeras/Torrevieja: Ta motorvägen AP-7 norrut mot Alicante. Om du startar i Torrevieja kan du även ta den natursköna N-332 innan du viker av mot motorvägarna.

2. Koppla på A-31: Strax före Alicante viker man av västerut på A-31 i riktning mot Madrid/Villena.

3. Omgivningarna längs vägen: Så fort man lämnar kusten och rör sig upp mot Alicantes inland öppnar landskapet upp sig. Du kör genom dramatiska, karga bergsmassiv som kontrasterar mot dalar fyllda av vidsträckta olivlundar, mandelsträckningar och milsvida rader av vinstockar. Ju närmare Villena du kommer, desto tydligare blir det att du befinner dig i ett historiskt vinlandskap, präglat av röd jord och bländande solsken.

Första stoppet: Det storslagna Bodegas Francisco Gómez

Vårt första mål var den anrika egendomen Bodegas Francisco Gómez.

När man rullar in på gården möts man av en imponerande syn. Huvudbyggnaden är ett magnifikt palats i ljus, rustik natursten med tunga, vackert snidade träportar, smidda lyktstolpar och ståtliga palm- och olivträd på den stenlagda innergården. Det känns som att kliva rakt in i en spansk film.

Här fick vi en fantastisk guidad rundtur i de svala, underjordiska valven. Provningen efteråt var otroligt generös – här snålades det sannerligen inte på dropparna! Det fanns inget fasträknat system med "ett glas per person", utan de hällde uppmärksamt upp tills flaskorna var tomma och bjöd på jättegoda lokala tilltugg. En fascinerande detalj var att man som "stamgäst" kan hyra ett eget låst förvaringsutrymme nere i källaren. Där kan man bygga upp sin egen privata vinsamling och slå sig ner vid rustika bord för att dela en flaska med vänner. (Jag har skrivit en mer djupgående recension av denna fantastiska vingård på min blogg för den som vill läsa mer så finns den här!)

Vinkooperativet Bodega Las Virtudes

Efteråt körde vi den korta biten in till själva orten Villena för att besöka vinkooperativet Las Virtudes.

Ett genuint industriminne: Platsen har en helt annan, mer industriell och genuin prägel än det föregående palatset. På bilden ser man den vitkalkade, klassiska fabriksfasaden med texten Bodega Cooperativa Nuestra Señora de Las Virtudes och de stora rören där druvorna tas emot under skördetiden. Det andas spansk vinhistoria och lokal stolthet.

Själva rundturen här var kanske inte fullt lika spektakulär som den första, men avsmakningen kompenserade för allt! Den var minst lika generös, och kvinnan som guidade oss genom vinerna var så otroligt engagerad, kunnig och sprred en sådan värme att man inte kunde annat än att ryckas med. (Även om denna plats hittar du en fullständig recension på min blogg här).

Alicante och det mäktiga Castillo de Santa Bárbara

En av veckans absoluta höjdpunkter var vår dagsutflykt till provinshuvudstaden Alicante. Vårt stora mål var den historiska borgen Castillo de Santa Bárbara, som tronar majestätiskt på toppen av berget Benacantil, 166 meter över havet.

För att spara på krafterna tog vi den smidiga hissen som går rakt in genom berget – att gå hela vägen upp i värmen är en rejäl utmaning!

Uppe från borgens gamla murar har man en helt makalös panoramautsikt. Som synes blickar man ut över hela staden, de rödbruna tegeltaken och den enorma marinan där hundratals vita båtar ligger uppradade i det turkosblå havet. För Magnus, som är en fantastiskt duktig fotograf, var detta ett rent paradis med oändliga fotovinklar.

Däremot när vi skulle lämna så valde vi att gå de slingrande stigarna neråt igen, då kön till hissen var väldigt lång. Det visade sig vara ett lyckokast.

När man promenerar nerför berget hamnar man direkt i de allra äldsta delarna av Alicantes gamla stad, El Barrio. Det är ett otroligt mysigt och pittoreskt område fyllt av smala, slingrande gränder, branta trappor, färgglada dörrar och pelargoner i lerkrukor som pryder varje vitkalkad vägg. Här och var öppnar gränderna upp sig mot små dolda torg med gömda restauranger och tapasbarer där vi passade på att insupa atmosfären innan vi promenerade vidare genom stadens myllrande centrum.

Lugnet på vår egen oas: "Rosengrens Corner"

Även om utflykterna var fantastiska, så har de lugna stunderna hemma på vår egen terrass en alldeles särskild plats i hjärtat. Vårt hus, som vi varmt kallar "Rosengrens Corner", bjuder på den ultimata avkopplingen.

På fotona ser man hur underbart vi har det. Runt det blåmönstrade bordet prytt med flamingos sitter vi i skuggan av vårt dignande, prunkande citrusträd fullt av mogna frukter. Med välfyllda champagneglas, lite chips och tapas sitter vi här och pratar i timmar – både under de varma dagarna och under de ljumma spanska kvällarna efter en skön kvällspromenad genom Mil Palmeras eller Torre de la Horadada.

Tusen tack, underbara Helén och Magnus, för att ni kom och förgyllde vår första firarvecka och skapade minnen för livet med oss!

Håll utkik här på bloggen – fortsättning följer snart med Vecka 2!

Om du gillade inlägget så klicka på "gilla" ikonen som är en "tumme upp" här nedanför till vänster. Du får gärna kommentera eller fråga något genom att skriva en kommentar i kommentarsfältet nedanför.