SläktforskningUtvalda biografier Sverige

Christina Johannesdotter i Viddesgärde

Christina Johannesdotter i Viddesgärde

Loading

Denna publicering uppdaterades den 8 oktober, 2021

1822 – 1908

(Uppdaterad 2021-09-27)

Christina Johannesdotter är min mormors mormor och är syster till Petrus- , Anders-, och Johan Johannesson samt Inger Maja-, Gustava-, samt lillasystern Christina Johannesdotter som bara blev 3 år. Samtliga föddes i Viddesgärde.

Christina kommer till världen den 23 juni 1822 i Viddesgärde (8), Ödsmål socken och döps 24 juni och man har som dopvittnen; Olof Berndtsson i Skår (4), Andreas Nilsson i Lilla Åregren (2) och Sophia Nilsdotter i Södra Starrkärr (5). (Detta var året då 3158 hus i Norrköping brinner ner och 3 259 personer blir hemlösa och kaffeförbudet som varat i 5 år hävdes.)

1825 Christina med familj bor på sin pappas far Peter Olssons gård i Viddesgärde. 

1828 så har pappa Johannes far Peter Olsson blivit änkeman. Drängen Niklas Andersson och pigan Olena bor här också. 

1836 tar pappa Johannes över gården från sin far som blivit för skröplig för att driva den. Christina bor nu här med syskonen Petrus, Inger Maja, Gustava och Anders samt Johannes far Peter samt en ny dräng vid namn Elias Olsson för den gamla drängen Niklas Andersson och pigan Olena har slutat. 

1838 får Christina ännu ett syskon som heter Johan. Pappa Johannes far Peter bor fortfarande på gården men ingen dräng eller piga. 

1850 Christina träffar “ungkarlen” Andreas Johansson (född 18 september 1813) från Byhn (12), Ödsmål, de tar ut lysning den 7 april och Christina gifter sig vid 28 års ålder med honom den 7 april 1850, de får 3 barn tillsammans och de bosätter sig först på gården Stora Gullborga i Ödsmål. Maken Andreas blir senare benämnd också som Torpare, Husägare och Strandsittare. 

Troligtvis märkte nog inte familjen av den största dokumenterade geomagnetiska stormen (solstorm) någonsin som drabbade vår planet den 1 – 2 september 1859.
Norrsken syntes så långt söder ut som i Karibien och Rom, och norrskenen över Klippiga bergen var såpass starka att gruvarbetare började tillaga frukost, eftersom de trodde det var morgon. Folk som råkade vara vakna i nordöstra USA kunde läsa tidningen mitt i natten tack vare det otroligt starka norrskenet. Telegrafsystem överallt i Europa och Nordamerika slutade att fungera, och i vissa fall fick telegrafisterna en stöt. Telegrafkablarna började att skicka ut gnistor och pappren till telegrafen började brinna spontant. Trots detta så fortsatte vissa telegrafister att skicka samt mottaga meddelande trots att deras strömförsörjning var avstängd.

1851 den 19 februari på Stora Gullborga så föds sonen Johannesoch de har nu en piga som heter Berta Torkelsdotter född -37.  

1853 24 november föds sonen Johan Leonard och döps den 27 november på Stora Gullborga i Ödsmål med dopvittnena Bernt i Lillhammar och Anders i Byhn. 

Mormors mors broder Leonard är den släkting som bosätter sig i Sydafrika och därmed startar upp min Sydafrikanska gren av släkten och får därför ett eget dokument som beskriver hans liv. 

1859 den 31 maj då föds dottern (min mormors mor) som döps till Bernhardina Josefina. Mormors mor får också ett eget dokument på samma sätt som brodern Leonard.

Troligtvis märkte nog inte familjen av den största dokumenterade geomagnetiska stormen (solstorm) någonsin som drabbade vår planet den 1 – 2 september 1859. Norrsken syntes så långt söder ut som i Karibien och Rom, och norrskenen över Klippiga bergen var såpass starka att gruvarbetare började tillaga frukost, eftersom de trodde det var morgon. Folk som råkade vara vakna i nordöstra USA kunde läsa tidningen mitt i natten tack vare det otroligt starka norrskenet. Telegrafsystem överallt i Europa och Nordamerika slutade att fungera, och i vissa fall fick telegrafisterna en stöt. Telegrafkablarna började att skicka ut gnistor och pappren till telegrafen började brinna spontant. Trots detta så fortsatte vissa telegrafister att skicka samt mottaga meddelande trots att deras strömförsörjning var avstängd. 

1862 bor familjen i Byhn på gården Samslotten som tillhör Mellangården, Christina är bräcklig och har dålig hälsa. (Under detta år invigs järnvägen mellan Stockholm – Göteborg och resan tar 14 timmar!)

1867 är ett jobbigt år för då avlider Christinas mor Johanna Nilsdotter den 3 november och bara 6 månader senare avlider även hennes far Johannes Peterson den 24 november.

Det var svåra tider i Sverige som drabbades av nödår 1868. Även åren före och efter rådde missväxt med svält som följd. Om förhållandena under denna period i slutet av 1860-talet vet vi en hel del. Intervjuer och uppteckningar med och av dem som upplevde nöden som barn finns bevarade.

1868 var svåra tider i Sverige som drabbades av nödår . Även åren före och efter rådde missväxt med svält som följd. Om förhållandena under denna period i slutet av 1860-talet vet vi en hel del. Intervjuer och uppteckningar med och av dem som upplevde nöden som barn finns bevarade. 

Efter en fin vår kom en långvarig torka som höll i sig ända till september. I juli var hettan tropisk. Bönder och torpare tvingades se hur säd och gräs brände bort på åkrar och ängar. Mjölken från korna var ofta blodblandad. Kor, grisar och hästar måste slaktas på grund av foderbrist. 

I kvarnarna maldes mjöl av halm, bark, mossa och skott av lind. De allra fattigaste livnärde sig på välling gjord på malda ben och råghalm. 

1879 (då Albert Einstein föds i Tyskland), flyttar Christina från Samslotten, Mellangård i Byhn, Ödsmål till Stenungsund där hon bor i eget hus tillsammans med make och dottern Josefina Bernhardina.

1885 bor Christina fortfarande i Stenungsund med sin make Andreas och dottern Josefina Bernhardina som nu åter kommit tillbaka från Göteborg efter att ha arbetat där ett tag som piga och bor här några månader. Här bor nu också tillfälligt Emilie Sofie Carlsson Holmgren från Carlshamn som blivit hustru till sonen Leonard i Sydafrika! 

Tio år senare, den 10 juli 1895 så avlider Christinas make Andreas av ålderdomssvaghet och begravs i Norum, Stenungsund. Christina flyttar därefter till Stenunge by i Stenungsund som är en gammal by från medeltiden. Byn låg söder om Vetteberget och dess namn förekommer i skrift första gången 1388. Men människor hade bott i området långt innan dess. Här hyr hon in sig på gården Västergård i Stenungsund efter att ha blivit änkling 1895.

30 mars 1908, Christina avlider av ålderdomssvaghet i en ålder av 86 år som fattighjon 13 år efter sin makes död och begravdes 10 april. 

Dela detta inlägg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *