Denna sida har uppdaterats den 1 oktober, 2024; CEST 11:34
1886 - 1963
En sommardag i juni så födde stationkarlen Måns Anderssons hustru Anna Nilsdotter deras femte barn som blev en pojke, närmare bestämt torsdagen den 10:e och de bestämde sig för att han skulle heta Janne.
Jannes dop
Jannes dop sker den 9 juli och Janne bars till dopet av hans far, Måns och dopvittnen var Spannmålshandlanden Ola Nilsson från Christianstad och Jungfrun Bengta Olsson, vid dopet infann sig även Pernilla Ekholm från Hässleholm.
Enligt kusin Lotta Falk så hette Janne inte Janne utan James som uttalades på skånska Schims, dock står det klart och tydligt i Stoby församlings födelsebok att han döptes till Janne.
Janne bor sina första år "norr om Hässleholms-banan" på nr.5 och när han är cirka åtta år gammal så dör hans pappa och de bor kvar några år till på samma adress. Från 1898 bor Janne med sin mamma som nu är pensionär enligt kyrkans böcker och änkling, hemma bor också hans äldre broder Bernt samt yngre brodern Torsten på Stoby nr. 19.
1906 - Värnplikt
Janne skrivs in för värnpliktstjänstgöring och får nummer 106 13/06.
Jannes första fru Emmeli
Innan Janne flyttar från Stoby har han träffat en flicka vid namn Emmeli Larsson (född Johansdotter). Var han träffade henne är okänt för mig då jag inte har lyckats spåra varje steg Janne tagit sig för. Emmeli föddes på torpet Ballavik under Fjällastorp Västergård i Bollebygd (cirka 10 kilometer från där jag bor i Hällingsjö). Torpet låg vackert cirka 100 meter från sjön Ballasjön och efter en kontakt med ordföranden i Bollebygds Hembygdsförening visade det sig att han väl kände till torpet då han bodde cirka 700 meter därifrån på andra sidan sjön. Tillsammans rodde vi över sjön för att lokalisera torpet och dess ruiner, vi hittade visserligen en ruin men det var inte torpets husgrund som skall mäta 6 X 4 meter utan antagligen från ett uthus då han inte riktigt kände igen det från förra gången han var här.
Tänk att på denna yta levde familjen som vid den här tiden bestod av mor och far med sina 5 barn som föddes på torpet innan de flyttade vidare till Sjöbo i Kulla.
Emmeli flyttade från Sjöbo, Kulla i Bollebygd 1904 efter att hennes far dött efter att ha fått ett träd över sig. Hon flyttar till Domkyrkoförsamlingen i Göteborg och arbetar som piga hos familjen Svensson på Vallgatan. 1908 flyttar hon till Vasastaden och troligen är det här som Janne träffade sin "Emmy" som han kallade henne och de förlovar sig den 18 mars 1910.
Emmy blir med barn och föder Erik Allan onsdagen den 6 april 1910 på BB i Göteborg. Emmy går till Vasakyrkans pastorsexpedition och bokar dag för Erik´s dop och meddelar samtidigt att "fadern är okänd". Erik döps den 11 april i Vasakyrkan av H.Almegren och faddrar är hemmafruarna Anna Larsson och Augusta Beronius.
Om Janne var i Göteborg vid hans födsel är okänt men Janne flyttar från Hässleholm till Halmstad den 30 maj detta år och bor där i två månader och är inskriven i kyrkboken som "jernarbetare" fram till den 2 augusti. Är oklart om han reste till Göteborg för att träffa Emmy och sin son Erik men det får vi anta.
1910 - 1912 Brännkyrka
Flyttar till Brännkyrka i Stockholm den 27 augusti 1910 och bor och arbetar på Ekensbergs varf Liljeholmen i Stockholm som eldare.
Ekensbergs varv anlades år 1873 i dåvarande Brännkyrka socken av Stockholms Transport- & Bogserings AB (bolaget, som även kallades Transportbolaget/TB, hade bildats 1870). Varvet startades ursprungligen för att tillgodose Transportbolagets egna behov, men efterhand började även andra företag anlita varvet och 1906 byggdes de första motorfartygen. Vid Ekensbergs varv anlades en slip, ångsåg, verkstäder samt arbetarbostäder.
Så man kan nog säga att det var här han började sin karriär inom varvsektorn.
Emmy flyttade från Göteborgs Vasa med sonen Erik och flyttar ihop med Janne i Stockholm den 11 september 1911. Det dröjer inte länge förrän Emmy föder deras andra "oäkta son" men är noterad som ett "trolovningsbarn" den 24 mars 1912 och som får namnet Torsten Alarik och döps den 5 juli av Karl Sandström i Brännkyrka kyrka, några faddrar / dopvittnen finns ej noterade i kyrkans dopbok.
1913 - 1917 Janne gifter sig med Emmy och får fler barn
De gifter sig i Stockholms Rådhus lördagen den 21 juni 1913 (ej kyrkligt eftersom de nu har två stycken "oäkta barn") och vigs av Rådman A.E. Dahlberg.
Ett år senare föder Emmy deras tredje son den 9 juni 1914 som får namnet Nils Adelbert och döps 6 december i Brännkyrka kyrka utan några dop-vittnen eller faddrar närvarande.
1917 - Flyttar till Lundby, Göteborg
2 november 1917 så flyttar de från Brännkyrka, Janne, Emilia och sönerna Erik, Torsten & Nils till "Rambergsstaden 9, Qv.8, Lundby". När de flyttade hit så hade kvarteren inga namn men fick detta 1921 och "Rambergsstaden 9" fick då namnet "Fåraherden". Den tidens gatuadress var Rossingsgatan nr.5, huset finns inte kvar idag utan det har blivit en parkering.
Janne börjar nu arbeta på Götaverken som plåtslagare och har gångavstånd till sin arbetsplats. Han är omtyckt av sina arbetskamrater och han är intresserad av fackliga frågor och blir snabbt engagerad i facket och blir fackombud.
1919 - En fjärde son kommer till världen
Under onsdagen den 26 november 1919 föder Emmy deras fjärde barn som även denna gång blir ett gossebarn och som kommer att få namnet Stellan Tage. Stellan döptes i Lundby kyrka den 2 december 1912 av H. Almegren och dopvittnen var Fru Vilma Björk och ogifta Nancy Larsson.
1920 - Ett år som börjar illa
Jannes hustru Emmy drabbas av den hemska lungsjukdomen TBC. Hon blir inlagd för behandling men det gick inte att rädda hennes liv, hon avled på Kyndelsmässodagen, söndagen den 8 februari 1920 på Vasa sjukhus (det som kallades för "Bracka" av Göteborgarna) och som låg i kvarteret Gibraltar i Johannesberg.
Janne får det jobbigt med barnen i och med Emmys bortgång och något måste akut göras, yngsta sonen Stellan som endast är 2 månader placeras på barnavärn 1 på Faktorigatan i Majorna den 30 januari detta år och får stanna där fram till den 5 april 1922.
Föreningen Barnavärn stiftades på privat initiativ år 1903 med ändamål att bereda en tillflyktsort för späda barn i de fall, då de på grund av faders eller moders frånfälle eller sjukdom, särskilt vid fall av tuberkulos, icke kunna vårdas i hemmet och då den kommunala Barnavärn & fattigvården ej har skyldighet att ingripa. Senare tillkom en avdelning för ogifta mödrar och deras barn.
Verksamheten finansierades från början i väsentlig mån av medel skänkta av bankdirektör och fru A. Andrén, som 1916 även skänkte medel till uppförande av föreningens fastighet vid Uddevallagatan. I övrigt bedrevs verksamheten genom avkastningen av vissa till föreningen skänkta fonder, varjämte föreningen årligen åtnjöt räntor från flera av stadens fonder.
Faktorigatan existerar inte idag men på den tiden sträckte den sig mellan Gröna gatan och Hellstedtsgatan på Majberget, se nedan bild.
Torsten (9 år) och Adelbert (7 år) blir fostersöner hos spinneriarbeterskan Andersson på Katrineberg 2 i Örgryte den 11 oktober 1921 där de får stanna fram till den 22 januari 1923.
Lysning sker i Vasakyrkan den 4 september 1921 och de gifter sig borgerligt den 24 september 1921 då även Hilda har en "oäkta" dotter sedan ett år tillbaka då hon arbetade i Stockholm och som heter Berit, men hon flyttar inte in till Janne direkt efter bröllopet. Hildas dotter Berit blir dock placerad som fosterbarn den 6 juli 1921 hos stuveriarbetaren Axel Wilhelm Gustafsson och hans hustru Anna Serafia Bogren boendes i Olivedal och som redan har ett par fosterbarn innan. Hilda flyttar senare ihop med Janne som numera är plåtslagarförman på Götaverken den 16 februari 1922. Hyran för lägenheten kostade per år 646:40 kr.
1923 - Familjelivet blir homogent och fler barn kommer till världen
Nu när Hilda flyttat in så har familjen stabiliserats och Jannes nya fru Hilda föder deras första gemensamma barn den 17 januari 1923 som blir en son och som får namnet Bengt Ture. Bengt döps den 23 januari i Lundby kyrka av Elmgren-Varborg med faddrarna fröken Hildur Nicander och Bengt's mormor Bernhardina Biberg som återvände från Sydafrika 1910.
De barn som tidigare har placerats ut börjar nu återvända tillbaka (förutom sonen Stellan, om honom redogör jag mer i sammanfattningen - uppföljningen av barnen). Torsten och Nils som var fostersöner hos spinneriarbeterskan Andersson på Katrineberg 2 i Örgryte flyttar tillbaka hem den 22 januari 1923. Berit (Hildas "oäkta dotter") som var fosterbarn hos stuveriarbetaren Axel Wilhelm Gustafsson och hans hustru Anna Serafia Bogren i Olivedal kommer också hem till familjen den 31 januari 1924. Detta år kommer också Janne och Hildas andra gemensamma barn den 19 april som denna gång är en flicka och som får namnet Ruth Mildred (min mor), hon döps den 24 april och har som faddrar i Lundby kyrka sin far och Fru M.Henriksson.
Hildas dotter Berit
Hilda's "oäkta" dotter Berit som hon fick med "skräddare Flood" i Stockholm, hon adopteras av Janne Falk med tillstånd från Göteborgs Rådhusrätt den 24 april 1927. Janne har nu en taxerad årsinkomst på 5367 kr.
1935 - Flyttar från Rambergsstaden till Majorna
Janne som nu blivit befordrad från att vara plåtslagarförman är nu verkmästare på Götaverken flyttar nu med hustru och barnen Torsten, Bengt, Ruth och Berit till Karl Johansgatan 120 i Majorna, Göteborg den 10 augusti 1935. En stor rymlig 2-rummare med stor hall och ett stort kök. Janne skaffar sig också en gammal träbåt som han vårdar ömt nere vid Klippans strand. Vid något tillfälle när han var vid Klippan så fick han motorstopp och blev påkörd av färjan som gick mellan Klippan och Färjenäs, det hela slutade dock lyckligt.
Klicka på bilderna för att se dessa i fullformat.
1940-talet
De bygger sig ett mycket trevligt sommarställe ute på Hålta, Torslanda som de döper till “Gläntan”. Härifrån finns det många härliga minnen. Huset ser idag inte ut som det gjorde förr, vet ej om det gamla huset rivits eller om det helt enkelt har blivit till-, ombyggt.
Nedan är ett bildgalleri, klicka för att se bilderna i fullformat.
1940 - 1963
Hilda och Janne fortsatte att njuta av sitt lantställe ute i Torslanda där de tillbringade alla somrar och de bodde kvar på Karl Johansgatan resten av sina liv. Janne avlider den 19 januari 1963 och Hilda avlider samma år den 26 september.
Begravning
Janne´s begravning sker fredagen den 5 februari 1963 och i S:t Olofs kapell sjunger A. Sjögren "Långt bortom rymden vida", varpå kyrkoadjunkt Bertil Palmblad jordfäste och höll ett griftetal. Solisten sjöng "Jag är främling", och till tonerna av Integer vitae sänktes kistan. För Götaverken talade socialchef John Svensson, för Götaverkens Arbetsledarkår talade verkmästaren L. Thorsson, för Arbetskamraterna Götaverken Rep.- och Plåtslageri talade verkmästare Gunnar Boman, för Götaverkens Tjänstemäns Pensionärsförening talade ingenjör Knut Öberg och för SALF´s avd.7 talade förman R. Sölvesvall.
Klicka på bilderna nedan för att se hela bilden.
I blomstergärden vid graven märktes kransar från Hyresgärsterna Kungsgården, Bröderna Sundkvist´s Blomsterhandel med flera och de anhörigas tack frambars av officianten.
Janne och Hilda ligger begravda på Västra Kyrkogården i Göteborg, Kvarter 20C, plats 598.
Hur gick det för Janne och Hilda´s barn?
Om det kan du läsa i nästa avsnitt där jag kortfattat berättar om var och en, dock får min far och mor Evert och Ruth ett eget avsnitt längre fram.
Har du en berättelse som du vill dela med dig om Janne och Hilda?
Ingen blir gladare än jag om du som läser detta vill berätta något så skriv gärna ner din berättelse längre ned på den här sidan där du kan "lämna ett svar".
Om du gillade det du läst om Janne Falk så får du gärna klicka på "tummen upp" här nedanför.