persson

Min farfars farfars farfar – En vagga i Remmarlöv, ett liv vid städet – Nils växte upp i skuggan av kyrkan, men det var inte jorden han kom att tämja, utan elden och järnet. Han sattes i lära och blev en skicklig, utbildad smed. Det var ett hantverk som krävde både absolut styrka och finkänslighet; att veta exakt när järnet skiftade färg från körsbärsrött till vitglödgade nyanser. Att vara sockensmed eller ”gathussmed” under det sena 1700- och tidiga 1800-talet innebar att stå i centrum för byns ekonomiska liv, utan att för den sakens skull äga den jord man levde på.