Denna sida har uppdaterats den 30 maj, 2026; CEST 14:30
Batería de Castillitos väst om Cartagena – En tidsresa bland kanoner och riddararkitektur
En oväntad omväg till militär- och filmhistoria
För den som fascineras av militärhistoria, storslagen natur och drömmer om att se gigantiska kanoner inbäddade i ett Disney-liknande medeltidslott, är Batería de Castillitos det ultimata utflyktsmålet. Vår resa dit fick en något oväntad start. Med GPS-en inställd på ett generiskt ”batería” ledde tekniken oss först helt galet – men som ordspråket säger: inget ont som inte har något gott med sig. Den lilla felkörningen tog oss nämligen förbi Portmán, en gammal pittoresk fiskeby öster om Cartagena med en dramatisk historia av gruvdrift. Efter att ha insupit den unika atmosfären där var det bara att knappa in de rätta koordinaterna mot Cabo Tiñoso och rulla vidare västerut.
Den utmanande vägen genom bergen
Att köra till Castillitos är ett äventyr i sig och ingenting för den fege bilföraren. När man lämnar motorvägen och svänger söderut upp mot bergen via den slingrande vägen RM-E23, förändras landskapet snabbt. Vägen smalnar av avsevärt och förvandlas till en asfalterad serpentinstig full av potthål och tvära kurvor utan mycket till marginaler mot bristerna. Man tvingas hålla ett lugnt tempo, men det gör absolut ingenting – vyerna som vecklar ut sig utanför bilrutan är fullkomligt betagande.
När man sakta tar sig högre och högre upp i det karga, semi-ökenliknande bergslandskapet möts man av dramatiska klippformationer och djupa dalar. Doften av tall och torkad rosmarin letar sig in genom bilrutan, och plötsligt, efter en skarp kurva, öppnar sig landskapet och det djupblå Medelhavet breder ut sig ända till horisonten.
Myten om Navarone
Många som besöker denna unika plats är övertygade om att de vandrar på samma mark där den klassiska krigsfilmen Kanonerna på Navarone spelades in 1961. Det är en spännande tanke, men sanningen är att storfilmen – baserad på Alistair MacLeans succéroman från 1957 – i huvudsak spelades in på grekiska Rhodos, medan scenerna med de monstruösa kanonerna byggdes upp i en brittisk filmstudio. Du kan läsa här var de olika scenerna spelades in.
Filmen, med dåtidens megastjärnor som Gregory Peck, David Niven och Anthony Quinn, blev en enorm kassasuccé och drog in hela 28,9 miljoner dollar. Att stå här på klipporna väcker personliga, nostalgiska minnen. Jag minns själv hur jag som 11-åring i Mölndal fick klä upp mig i kostym för att se lite äldre ut, bara för att lyckas smita in på biografen trots åldersgränsen.
Filmen handlar om andra världskriget och här bevakar tyskarna en viktig sjöled i Egeiska havet med ett batteri väldiga kanoner som är insprängda i ett berg på ön Navarone. En liten tapper skara från de allierade, främst britter, får i uppdrag att ta sig dit och förstöra kanonerna innan en konvoj med båtar måste passera. Under vägen dit upptäcker truppen att någon av dem är en förrädare. Platsen ser precis ut som den fiktiva ön Navarone. Hur som helst, vad det gäller platsen så är den väl värd ett besök....Ett slott av sten och stål
Väl framme vid parkeringen återstår bara en kort promenad på runt 100 meter längs en stenig stig. Det som möter en här uppe är nästan surrealistiskt. Befästningen, som byggdes i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet för att skydda Cartagenas viktiga marinbas, är uppförd i en historiserande stil som imiterar ett medeltida slott. Murarna och de runda skyttetornen är skickligt murade av lokal natursten för att smälta in perfekt i de råa klipporna. Här uppe hittar man vackra portalöppningar, krenelerade murar och till och med dekorativa detaljer som det spanska statsvapnet komplett med en kunglig krona stolt placerad ovanför ingången till det gamla ammunitionsförrådet (Almacén).
Det mest spektakulära är ändå de två enorma kanonerna från brittiska Vickers (kaliber 38,1 cm). Dessa kolossala, svarta stålmonster sträcker sina långa eldrör rakt ut över det öppna havet. Att stå bredvid dem ger en svindlande känsla av historiens vingslag och dåtidens ingenjörskonst.
Nedan lite bilder från vår dag på denna fina plats.
Picknick med världsklassvy
Efter att ha utforskat de gamla försvarsanläggningarna, vandrat längs murarna och kikat in i de ekande stenhusen hittade vi den perfekta platsen för vår medhavda picknick. Vi slog oss ner på en låg stenmur precis vid klippkanten med det oändliga havet som bakgrund.
Det blev en helt magisk dag. Termometern visade behagliga 25 grader och det var fullständigt vindstilla. Medelhavet låg så blankt och spegelblankt att himmel och vatten nästan smälte samman vid horisonten. Det är en sällsynt och mäktig syn – särskilt för oss som är vana vid de betydligt friskare och mer nyckfulla vindarna under en svensk seglingssäsong. Att sitta där i lugnet, äta en god sallad ur matlådan och titta ut över det glittrande, platta havet med de historiska kanonerna som tysta väktare bakom oss, gjorde detta till en utflykt vi sent ska glömma.
