Njiapanda

Onsdag 15 februari 2006

Det går inte att se på marken att det regnade igår kväll, och när vi kommer till Njiapanda kan vi se att inget regn har fallit utanför Mpwapwa som vi lämnade tidigt i morse för här är det fortfarande mycket torrt. Vi tillbringar ett antal kilometer i vår jeep innan vi når fram till vår destination.

Väl framme vid skolan så hälsar vi på skolans Rektor, Skolkommittén, Lärarna och hantverkarna (”Fundi”). Sedan kan jobbet med att börja bygga kaminen starta.

Precis som vid alla andra skolor som vi hittills har besökt så kommer alla elever ut från sina klassrum för att titta på vad det är för människor som kommit från WFP och MIGESADO och särskilt nyfikna är de på oss "wazungos". Det här är en liten skola med 161 elever, och alla samlades för att tittade på oss. Nedan några siffror om antalet elever i denna skola.

Skolans kökshygien kan med klar fördel förbättras Strax efter att vi anländer är det dags för frukost för eleverna och för första gången noterar vi att eleverna är uppställda för att tvätta händerna före frukosten. Detta har vi inte sett på den andra skolan så det här är ett plus för den här skolan.

Även på denna skola frågar vi hur maten tillagas, om spannmål, majs, bönor etc. har kontrollerats och gåtts igenom så inget mindre lämpligt finns i maten, typ insekter och andra smådjur. Strax därefter börjar därför två unga elever att kontrollera igenom dagens måltid innan de förbereder sig för att servera maten, om denna åtgärd har vidtagits på grund av våra frågor, vet vi inte, men om så är fallet är det bra som vi har påtalat för dem att vara medvetna om hur viktigt det är att göra det.

En annan sak som vi lade märke till var rengöringen av grytorna liksom behållarna och skoporna som används till mjöl, bönor, majs etc. Här var det också nödvändigt att informera om hur viktigt det var att använda så rena kärl som möjligt, visserligen diskade de ur kokkärlen så gott de kunde men just förvaringskärlen / plastburkarna såg förfärliga ut.

Rengöringen av grytorna är inte tillfredsställande och inte heller behållarna eller skoporna. Detta kan förbättras och som en del av seminariet om hur man använder de bränsleeffektiva kaminerna borde vi påtala och prata om vikten av att rengöra kärlen, hur man gör det och vad som är lämpligt att använda när de rengör krukorna. Detta kommer att minska den eventuella risken för bakterier i kärlen och matlagningen.

När det gällde själva byggandet av den energieffektiva spisen så hade de förberett sig i förväg och allt material som behövdes var redan på plats och redo att användas. En av killarna började förbereda leran strax utanför köket och eleverna som inte hade lektion just nu tittar nyfiket på och en del hjälper till att bära fram ler / tegelstenarna som skall användas..

Skolans rektor och medlemmarna i skolkommittén samt hantverkarna är alla väldigt engagerade och konstruktionen av kaminen går väldigt snabbt och snart är spisen på plats och redo att användas efter att lera och cement torkat ordentligt.

Alla är nöjda och glada över att spisen är färdigbyggd och här är några nöjda hantverkare och min volontärvän Janet från England som jag camperar ihop med under min tid här i Tanzania.

Efter att spisen är klar är det dags för en sen lunch, men innan den kan serveras samlas alla eleverna och sjunger skolans sång. Det är riktigt trevligt och de sjunger riktigt bra, det bästa hittills efter alla skolor som vi besökt och arbetat med.

Skillnaden mellan den här skolan och den tidigare är att de sjunger samstämt vilket de andra inte alltid har gjort.

Dags för lunch och kameran används flitigt och vi har kul med alla barn som vill se på korten vi tar och en del skrattar medan en del ser allvarliga ut...

Children of Njiapanda

På vägen tillbaka till "Basecamp" På vägen tillbaka var himlen molnig och blev mörkare och mörkare och en förhoppning om regn inföll, skulle det äntligen komma lite blöta...

Och ja, det kom och hur mycket regn sen … ju närmare vi kom byn Gulwe, desto tyngre föll regnet, åska och blixtar samtidigt och vägen bytte skepnad från väg till flod och vi var tvungna att invänta tills vattenflödet lugnade ner sig eftersom risken att vi skulle svepas med var alltför stor och den risken ville vi inte utmana.

Efter att vi passerat den strida forsen utan att svepas med står vi strax inför ett annat problem, en del av vägen har förstörts och vi måste stanna och gå ut och kolla om vi kan köra säkert förbi det hål som uppstått på vägen på grund av vattenmassorna och vår chaufför bad oss stiga ur och promenera efter bilen tills han hade tagit sig genom det riskfyllda området och sedan kunde vi gå in i bilen igen.

När vi trötta efter en lång dag anlände till vår tillfälliga basecamp i Mpwapwa var det torrt och inget regn hade fallit här.

Nästa berättelse i den här serien handlar om en besvikelse i Singhonali men också om lycka i Mtamba.

Du får gärna kommentera eller fråga något genom att skriva en kommentar i kommentarsfältet nedanför.