I Eldens och Järnets Skugga: Berättelsen om Sockensmeden Ola Nilsson (1799–1885)

Min Farfars Farfars Far – Det var mitt i den smällkalla vintern när seklet led mot sitt slut och nordanvinden ven över Skånes öppna slätter, den 23 december 1799, som gossen Ola föddes fram i ett litet gatuhus i Västra Strö. Världen han klev in i var skoningslös. Året 1799 var ett ödesår i Sverige – missväxten hade slagit hårt mot skördarna, dyrtiden var ett faktum och hungerkravaller blossade upp i städer runtom i riket. Samhället präglades av oro inför det nya seklet och de pågående förändringarna i Europa.

Kyrkväktaren i Näsum – Anders Andersson (Falk) 1810 – 1883

Det brutala året 1809 hade precis passerat. Sverige låg sargat efter förlusten av Finland, och i Stockholm valdes den franske revolutionära generalen Jean Baptiste Bernadotte till ny svensk kronprins. Mitt i denna brytningstid, den 22 juni 1810, föddes en gosse i Jämshögs socken i Blekinge. Han fick namnet Anders (min morfars farfar). För att försörja sin stora familj tog Anders på sig det ansvarsfulla ämbetet som kyrkväktare i Näsum. Han var den som ringde i klockorna vid helg och begravning, som såg till att kyrkorummet var varmt och att ordningen hölls under de långa söndagsgudstjänsterna.