Det var dags att, för tredje gången, att dra iväg till Italien för att åka skidor, fast den här gången gör vi det den första veckan i april. Vi har tidigare åkt med Leidex resor vecka 7 och som har ett förträffligt upplägg med boende på bra hotell och att de dessutom varje morgon kollar upp vilket skidområde som har det bästa vädret för dagen, och kör oss sedan till dit med bussen. Denna gång var det bara jag och Rickard som åkte för att få en härlig far-son aktivitet med fartfylld skidåkning, goda middagar och tjöt...
Som vanligt valde vi att bo på Hotel al Parco som ligger fint på en av sluttningarna i Moena med en vacker utsikt och som har en otroligt fin frukostbuffé samt 3-rätters middag varje kväll som först startar med en typ av salladsbuffé som innehåller allt möjligt av sallader, pizza-slices, och diverse annat. Man kan bli mätt redan där innan man börjar med själva middagen!
Det första som händer när man anländer tidig morgon är att få frukost på hotellet och att man sedan tar skidbussen upp till skiduthyrningen där vi bokat våra skidor och som ligger i samma hus där liften går upp till Ski area Alpe Lusia i Val di Fassa. Helt naturligt tar man kabinen upp till toppen på 2210 meters höjd denna första dag för att se om man fortfarande klarar av att åka skidor, hahaha...
Dag 2 visar det sig vara bäst väder i Val di Fiemme och bussen tar oss till detta liftsystemet som ligger mellan Predazzo och Obereggen. Här tar vi kabinbanan som startar vid hoppbackarna i Pampeago/Latemar där backhoppningen i OS nyligen gick av stapeln. Kabinbanan tar oss upp till 2300 meters höjd.
När vi kommer upp är det klart väder och fint men under eftermiddagen har vädergudarna bestämt sig för att svepa in oss i en kraftig dimma och i ett antal åk så är det väldigt svårt att se vart pisterna tar vägen och man får åka med en viss försiktighet men efter ett tag så verkar vädergudarna blivit på bättre humör, dimman drar sig undan och det klarnar upp igen och benmusklerna som igår fick en del stryk får nu ännu mera stryk och jag börjar fundera på om man kan transplantera nya...
Tredje dagen, ny dag och nya utmaningar, kartorna visar områdena där benmusklerna (speciellt låren) nu skall få sig ytterligare en omgång 
. Skidåkningen bestäms att avverkas ovanför Campitello i Des Alps för att ta oss över bergen till Santa Cristina i Val di Fassa.
Under eftermiddagstimmarna blir snön bara mer och mer smörig och alla backar förvandlas till puckelpister och benmusklerna börjar undra vad i helsike jag håller på med... Till slut kommer vi fram till Santa Cristina och tiden gör att vi måste vända, men hur som helst så kommer vi så småningom tillbaka till Campitello som de sista skidåkarna...
Fjärde dagen, Dagens skidåkning startade med att ta kabinbanan vid Alba som ligger ovanför Canazei. Det är väl känt att liftköerna kan vara långa i Canazei så bussen tar oss till den kabin som går längst bort i Alba och här är köerna inte alls långa utan det flyter på bra fram till kabinen som tar oss upp till Col dei Rossi.
Här finns väldigt fina backar som ger skön skidåkning med vidsträckta vyer över det vackra landskapet, Rickard åker tillsammans med Nils, en kille från Borås och jag åker tillsammans med andra. Klicka på fotot nedan för att se video!
Vi drar oss bort mot Pozza di Fassa och på vägen dit stannar vi till på ett ställe för "vätskekontroll" och vi får en fin njutbar stund i solen med vacker utsikt återigen. (Klicka på bild för att se i storformat samt video)
Efter vätskekontrollen så tar vi oss neråt dalen och Pozza di Fassa för att äta lunch. Ett tips när man kommer ner. Närmast där skidslingan slutar ligger ett fik och här brukar många sätta sig, är nog ok om man nöjer sig med en öl och macka eller burgare. Cirka 30 meter längre ner ligger det dock en restaurang med "riktig mat" vilket vi valde till allas förnöjdhet, samtliga var övertygade om att valet var helt rätt då alla fick rejäla portioner, eller vad sägs om den schnitzel som jag valde?
En fantastisk dag som slog gårdagen både vad det gäller väder, pister och mat (hittills veckans bästa) 
Femte dagen, Rickard var snuvig igår och idag blev han sängliggande och jag åkte iväg med de andra till San Pellegrino där en del av skidgrenarna gick av stapeln i OS samt att även världscupen i utförsåkning sker här till helgen som kommer. Vi börjar med att åka på berget som tar oss med kabinbana till Margherita på 2500 meters höjd, här njuter vi av skidåkningen hela förmiddagen fram tills det är dags att ta sig ner till dalen och den väntande picknicken.
Vädret är helt fantastiskt och ger massor av njutbar åkning hela dagen och vid lunchtid bjuder Leidex in alla till picknick vilket är en tradition och alla deras bussar som har kört ner till området samlas, här bjuds vi på mackor, öl, frukt och godis. Sedan är det bara att köra slut på sig under resten av dagen...
När vi sitter och njuter av vinet och varandras sällskap så brukar man komma in på var man bor och så vidare. Ett av paren, Camilla och Anders berättar att de bor i Herrljunga och jag frågar om de går på biografen Saga ibland. Jodå, det gjorde de och jag nämnde att det är min gamla klasskamrat Roland Käck som driver den och får till svar, jaså du känner Roland, han är en av Herrljungas kändisar och är mycket omtyckt som en av stadens eldsjälar. Han finns med på "Walk of Fame" som finns längs Storgatan, där finns plattor inlagda i trottoaren som hyllar personers insatser och bidrag till att göra Herrljunga till en levande och framåtsträvande plats. Det kändes fint att få veta det för det har han inte nämnt något om...
Dessutom hade Anders varit med och lagt om golvet på bion hos Roland. Så då blev det ett selfie-kort tillsammans som skickades via Whatsapp till Roland med hälsningar från oss i Italien.
Sjätte dagen, inte helt oväntat så har jag fått Rickards snuva och feber så den här dagen blev det min tur att hålla mig till sängs och försöka kurera mig till morgondagen som blir sista skiddagen, Rickard hade återhämtat sig så han drog iväg med nyfunna kompisen Nils till skidbackarna...
Sjunde och sista skiddagen, den här dagen tar inte Leidex oss till någon skidbacke då busschaufförerna måste vila innan hemfärden ikväll så jag och Rickard tar skidbussen upp till Alpe Lusia och åker där nästan hela dagen och sedan tar oss hem till hotellet för att byta om och äta middag innan det är dags att resa tillbaka till Sverige. Vi är bägge väldigt nöjda med resan och den skidåkning vi fått uppleva i detta jättesystem av liftar i Dolomiterna. Att bo i Moena är helt perfekt och är en mysig liten stad och är ett populärt ställe vilket märks på butikernas priser vad det gäller kläder och annat, här kan en jacka kosta över 50.000 kr! Oavsett det så är detta ett ställe som vi helt fastnat för och skall se om det inte kan bli skidåkning även nästa år här.
